”Ajdå, lille vän, nu blev det lite tokigt – Har du keps på dig?”

 

Det blir min fråga nästa gång någon är oartig mot mig.
För så kan det tydligen bli.

 

Det är alltså en enorm genomslagskraft vi har att vänta oss av ett så blygsamt plagg.
Jag läser idag, återigen i så kallade ”Sociala Medier”, om hur blotta närvaron av en keps i ett klassrum kan leda till fullständigt okontrollerbara situationer.
Man förfasas över vad som kan göras med kepsen – den kan till exempel enkelt förvandlas till ett tillhygge (jmf fängelse-amerikanskans ”shank”, #lockdown).
Men än värre, om man skall tro kommentarsfälten, är vad den kan GÖRA MED DIG. Kepsen, alltså.
Kepsen innehar nämligen superkrafter.
Som genom ett trollslag kan den förvandla dig till ouppfostrad, sluskig och en allmän slacker.
Någon som krälat in från gatan.

”Kanske växer de upp till vuxna, som, precis som jag, tänker bäst med en liten kram på huvudet. #rörinteminmössa”

För att då inte nämna den långsökta parallellen till slöjor och andra huvudbonader.
MUSLIMER. Utbrister man.
Och genast är intelligensreserven igång, plattan i mattan.
Som genom aldrig tidigare skådad MAGI dyker hotet om invasion av främmande makt upp.
Rädslan för att mystiska varelser, inlindade i lakan, skall ta över vårt land och dess ursvenska sedvänjor – såsom Lucia och Halloween.
Eller Fredagspizzan.
Allt detta för en keps.
Vilket maktinstrument!
För att inte tala om vetten och etiketten i det hela.
För det är väl klart att det ifrågasätts huruvida en man verkligen dessa dagar kan bära huvudbonad inomhus.
Vi talar trots allt om en sedvänja som inte är mer än 400 år gammal. Max.
Då riddaren så att säga kom på besök till någon gammal bundsförvant, så var det ett sätt att deklarera fredligt uppsåt. Att behålla hjälmen på.
Den observanta noterar måhända att detta var ett tag sedan.
Men icke för ty.
Varför ändra på ett vinnande koncept?

 

Och här gick jag i min enfald runt och trodde att frågan bara gällde barn i varierande ålder, som kan behöva skärma av sig från intryck ibland, för att kunna må bättre i skolan.

Kanske till och med orka vara artiga.

Både mot andra och sig själva.

Som kanske växer upp till vuxna, som, precis som jag, tänker bäst med en liten kram på huvudet. #rörinteminmössa